O-stöld

Wihoooo!! Pappa hittade mitt smyckesskrin i garderoben! Det är inte stulet. Tyckte faktiskt att det var lite märkligt att tjuven hade bemödat sig med att släpa med hela mitt smyckesskrin, men inte tagit den bärbara datorn. Men vi hade verkligen letat överallt (även i garderoben säkert fyra gånger var) och skrinet fanns inte någonstans. Men det spelar inte så stor roll nu för det är tillbaka!! Jaa jag är så himla glad!
Hoppas nu bara att pappas GPS kommer fram också på något mystiskt vis...

Blev ingen fika igår hos Phian för det blev så sent och jag var så trött. Så det blev lite te och toblerone ikväll istället efter jobbet. Hastigt men lustigt och såklart väldigt mys.

Tisdag

Idag tog jag och "glada Anna", som pappa så fint döpt henne till, en tur ut till Hogsta för att kolla in Lussanträningen som är varje tisdag. Var kul att kolla på alla de ekipage som jag hade stenkoll på för 3 år sedan och se hur de utvecklats till idag. Köpte med mig lite fika, som råkade vara ett helt kakpaket. Insåg att det kanske var lite mycket för oss två och försökte bjuda bort, men folk var lite sega på den punkten. Inte ens Elin ville ha mer än en kaka...

Nu ska jag snart hem till Phian för lite fika och mys. Måste ordna med lite frukost och lunch till imorgon då jag ska jobba på både stallet och skoaffären. Tror bestämt att jag latat mig färdigt nu!

Dop

Idag har jag varit ute i Vaxholm på dop för mitt kusinbarn Lukas. Fick inte så mycket sömn i natt eftersom lila Ro firades igår. Var en mycet trevlig kväll, men som så ofta så var förkröket roligast. Träffade en del folk som jag inte träffat på lange, så det var mycket skoj.
Hursom, mamma och pappa är som sagt på landet så jag hade kollat upp bussar för mig och Göran så vi kunde ta oss ut dit på egen maskin. Tänkte fel på tiden trefaldigt. Dopet skulle börja klockan ett så jag kollade upp en buss så vi skule vara där tjugo över tolv. Men i själva verket kollade jag upp en så vi kom in till Vaxholm tjugo över ett. Då skulle vi behöva åka hemmifrån 11.40.
Ställde i min förvirring klokan på nio för jag tänkte att det var halv elva vi skulle gå och väkte i panik Göran tjugo över tio och sa att vi skule ju gå om 10 minuter. Men Göran pratade sans med mig och sa att det var ju en hel timme kvar tills vi skulle åka...
Åkte alltså hemmifrån 11.40 i godan tro om att vi skulle komma i tid, men insåg när Mats ringde mig tjugo över tolv att det var ju då jag skulle vara i Vaxholm och att vi var en timme sena fast jag nästan åkt en timme tidigt somn egentligen var då jag skulle ha åkt. Hänger ni med?
Hursom så stämde inte de här tiderna alls. Jag fick ju panik och blve jättearg på mig själv för att jag alltid ska förvirra till det med tiderna och grämde mig över att vi skulle bli sena. Men sedan kom det en buss mycket tidigare än vad SL hade sagt, så vi hann till kyrkan i god tid. Suck suck.

Inte nog med det, dopet blev uppskjutet en timme, eftersom de hade glömt dopklänningen hemma i stan och var tvugna att åka fram och tillbaka, vilket ju tar sin lilla tid från Vaxholm. Innan de kom på att de hade glömt klänningen hade de ringt till min morbror och bett dem ta med tårtorna som de också hade glömt. Det är visst inte bara jag som är förvirrad...

Dopet var i alla fall jättefint, om än lite annorlunda än de hade tänkt sig eftersom de fick dela tid med en annan familj som i alla fall var snälla och lät oss få vara med på ett hörn så stackars Lukas nu fick bli döpt.
Efter dopet var det supergott fika i en jättefin trädgård i Vaxholm och vädret gick verkligen inte att klaga på, strålande sol och varmt och skönt! Jag hade inte hunnit äta någon lunch innan så var vrålhungrig lagom till fikat och lugnade magen, aka Bob, med tårta och bullar. Det har jag nu fått äta upp (hehe), jag har mått illa hela eftermidagen och kvällen...

Update

Mina två dagar på landet var väldigt lugna och sköna. Mamma och jag gick på långrommenad, jag fick åka båt och päronen bjöd på god mat. När vi var ute med båten åkte vi till Ängsö, som är en nationalpark alldeles i närheten av oss. Där fann vi ett TV-team och ett välkänt ansikte från Mitt i Naturen, som gjorde ett inslag till ABC för ikväll. Så nu kanske mamma och pappa syns i TV ikväll i en liten intervju. hehe...

Åkte hem från landet på onsdagseftermiddagen och for då hem till Linda för lite tacos och Sing Star. Jag kom inte sist varje gång...
Igår jobbade jag på ridskolan och sedan åkte jag och Carro och kollade på lite hästtävlingar innan vår ridlektion och senare på kvällen mötte jag upp Amelie för att se Änglar och Demoner. Gillade filmen, som påminde ganska mycket om Da Vincikoden. Har inte läst boken och jag har ju ganska lätt för att ryckas med i allt jag tittar på, men jag tyckte i alla fall att det var spännande spännande!!

Idag ska jag förhoppningsvis träffa min liilla Anna som jag inte träffat sedan i början på hösten förra året, då hon for till Asien. Ska bli kul även om det finns en del sorgliga saker att gå igenom med henne.


Landet

Mamma och pappa har ldigt i veckan och lyxar till det lite på landet och eftersom jag endast jobar helger just nu så tar jag idag tillfället i akt och far ut på landet idag. Det blir bara för en natt för på torsdag är det både jobb och ridning, men det ska bli mys ändå! Ska sova min första natt i nya huset, spännande!

Igårkväll hade jag kära lila Caroline över på middag. Mammsen har jobbat toklänge inom kommunen och blev därför tilldelad ett halsband och fick middag på stadshuset igårkväll och jag hade lovat att agera chaufför. Hämtade dem vid halv tolv så det blev inte så sent, men det var väldigt trevligt att ha Carro över på lite mat och underhållning. Kollade igenom lite NZ kort och det är ju aldrig fel.

Nej, nu är det mot landet som gäller.

Stöld

När jag var i Nya Zeeland hade vi inbrott här hemma i huset. Han (eller hon?) hade gått in genom källaren och sen gått upp och rivit ut allt i mamma och pappas sovrum, kollat igenom alla lådor och så. Vi har larm och det hade såklart gått igång och väktarna var på plats efter ca 15 minuter. Han hade inte tagit TV:n, datorn eller något sådant trots att han passerade allt det på vägen. När mamma berättade om det för mig sa hon att de inte kunde komma på något som saknas, men nu kan vi varken hitta mitt smyckesskrin eller pappas GPS till båten.
Mamma trodde att hon hade gömt mitt smyckesskrin som annars står framme men hon kan inte minnas vart och vi har verkligen kollat över allt. Jag hade bara med mig ett fåtal smycken till NZ eftersom jag inte ville att de finare och de som verkligen beryder något skulle komma bort... Men det finns alltså en liten liten chans att mina smycken står någonstans och väntar på att bli hittade

puhu, jag vill inte att alla mina smycken ska vara borta...


Lösningen

Har dragit mig för att börja skriva här eftersom jag inte vet hur jag ska starta efter mitt långa uppehåll. Jag orkar inte sammanfatta allt som varit och det kändes fel att bara börja skriva som om där aldrig varit ett uppehåll. Men nu har jag ända varit hemma i två veckor ch funderat på det här med hur jag ska bryta blogg-tystnaden och jag kom fram till att jag inte behöver sammanfatta allt som varit. Det är väl ca fyra personer som läser min blogg och Ni vet ju alla vad jag gjort i alla fall. Och efter det här inlägget behöver jag inte känna att jag bara börjar skriva igen som om ingenting hänt. Skitbra ju.