Synd om mig
Vilken helg man hade. Jag lyckades dra på mig en förskylning, få ont i tån (igen) och sträcka mig i sidan. Det började med att jag gick hemmifrån halv sju lördags morgon för att komma hem klockan tio på kvällen. Hela dagen spenderades i stallet. Först jobbade jag, sedan red jag, plockade fram till tävlingen och fixade med Kotten så han blev tävlingsfin. Det var tänkt att jag skulle leka lite med flickorna, men det hanns liksom inte riktigt med...
På söndagen for jag hemmifrån vid halv sju igen för att tävla. Jag startade två klasser, en LB:1 och en LA:1. Traven gick bra i båda programmen men i galoppen gick det mest fort. Fick i alla fall bäst procent i LA:n och jag är väl ganska så nöjd! Dressyrtävlingar tar alltid väldigt lång tid och jag var verkligen dödstrött och kände mig lite febrig. Sov lite på Maddes axel mitt inne i cafeterian och hela vägen hem i bilen. De skjutsade mig hela vägen hem för de var osökra på om jag skulle orka hem annars... Ja, så trött var jag.
Måndag på jobbet var jobbigt, jag var dödstrött och hade ont i huvudet vilket jag i princip aldrig har. Det blir inte precis bättre av att tre barn gallskriker mitt framför mig heller... Efter jobbet bar det av till Idébanken där jag skrev in mig i Vikariepoolen. Man fick sitta och vänta medans hon hade lönesnack med alla en och en och då hade jag riktigt svårt att hålla mig vaken. Började rita på min City, den tidningen räddar en alltid! Sedan åkte jag ut till Sickan! Tog en alvedon mot huvudvärken först så jag mådde genast bättre! Det var så mysigt att ha hand om Sickan igen! Först gick han riktigt bra när jag red, men sedan vet jag inte riktigt vad som hände... Men men, det gick lite bättre mot slutet sen igen. Han har tydligen mest blivit linad och gått i skogen sedan Emelie skadade sig. Under den korta tid jag var där hann jag bli erbjuden att bli medryttare på en häst, men jag vet inte. Det tål att tänkas på i alla fall!
Nej nu börjar House och det ska jag inte missa! Efter det måste jag gå och sova, jag har inte tid att vara sjuk, men det är verkligen på gränsen!
På söndagen for jag hemmifrån vid halv sju igen för att tävla. Jag startade två klasser, en LB:1 och en LA:1. Traven gick bra i båda programmen men i galoppen gick det mest fort. Fick i alla fall bäst procent i LA:n och jag är väl ganska så nöjd! Dressyrtävlingar tar alltid väldigt lång tid och jag var verkligen dödstrött och kände mig lite febrig. Sov lite på Maddes axel mitt inne i cafeterian och hela vägen hem i bilen. De skjutsade mig hela vägen hem för de var osökra på om jag skulle orka hem annars... Ja, så trött var jag.
Måndag på jobbet var jobbigt, jag var dödstrött och hade ont i huvudet vilket jag i princip aldrig har. Det blir inte precis bättre av att tre barn gallskriker mitt framför mig heller... Efter jobbet bar det av till Idébanken där jag skrev in mig i Vikariepoolen. Man fick sitta och vänta medans hon hade lönesnack med alla en och en och då hade jag riktigt svårt att hålla mig vaken. Började rita på min City, den tidningen räddar en alltid! Sedan åkte jag ut till Sickan! Tog en alvedon mot huvudvärken först så jag mådde genast bättre! Det var så mysigt att ha hand om Sickan igen! Först gick han riktigt bra när jag red, men sedan vet jag inte riktigt vad som hände... Men men, det gick lite bättre mot slutet sen igen. Han har tydligen mest blivit linad och gått i skogen sedan Emelie skadade sig. Under den korta tid jag var där hann jag bli erbjuden att bli medryttare på en häst, men jag vet inte. Det tål att tänkas på i alla fall!
Nej nu börjar House och det ska jag inte missa! Efter det måste jag gå och sova, jag har inte tid att vara sjuk, men det är verkligen på gränsen!
Kommentarer
Trackback