Äntligen!
Jag och Therese har sagt sedan jag kom hem (för ca 4 månader sedan) att vi borde ses på tu man hand. Vi har setts ett fåtal gånger på lite födelsedagsfester, men det är liksom inte samma sak. Vi ville ses och verkligen prata, hon och jag.
Vi har faktiskt ett flertal tilfällen bestämt datum då båda kan, inte bara sagt "men vi måste ses". Men på något jävla vänster så har det aldrig blivit av. Någon av oss har avbokat varje gång. Det har varit för mycket plugg, för mycket jobb, tävling, osv...
Idag blev det dock äntligen, äntligen av! Jag vågade faktiskt inte riktigt tro på det förrän hon stod här i dörren, men kom det gjorde hon! Vi åt lite middag och sedan jorgubbar och glass och vi hade en hel del att prata om. Över ett år att ta igen!
Så när vi skiljdes åt så sa vi "men vi måste ses igen!" och jag hoppas nu att det inte dröjer lika länge!
Vi har faktiskt ett flertal tilfällen bestämt datum då båda kan, inte bara sagt "men vi måste ses". Men på något jävla vänster så har det aldrig blivit av. Någon av oss har avbokat varje gång. Det har varit för mycket plugg, för mycket jobb, tävling, osv...
Idag blev det dock äntligen, äntligen av! Jag vågade faktiskt inte riktigt tro på det förrän hon stod här i dörren, men kom det gjorde hon! Vi åt lite middag och sedan jorgubbar och glass och vi hade en hel del att prata om. Över ett år att ta igen!
Så när vi skiljdes åt så sa vi "men vi måste ses igen!" och jag hoppas nu att det inte dröjer lika länge!
Kommentarer
Postat av: Rebecca
Låter ju hur bra som helst du.
Trackback