thelussebulle

I somras kände jag inte riktigt igen mig själv. Jag tog det lugn, gick upp runt 8-9 och jobbade inte allt för mycket. Jag hade massor av tid över till att umgås med vännerna och jag anpassade mig efter deras scheman, Mot slutet av sommaren började det rulla på lite igen och jag jobbade 16 dagar i rad eller något sådant. Då kände jag igen mig lite mer.
Men nu, nu är jag tillbaka igen. Går upp sex varje dag, säger till mig själv att jag ska gå och lägga mig tidigt, men gör det aldrig. Jag har tre jobb, fyra om jag vill och jobbar i princip varje dag. De lediga dagar jag har kommer förmodligen att spenderas i stallet och plöstligt har jag nästan aldrig tid att leka med någon. Det konstiga är att på något vis är det när det är så här jag trivs. Jag gillar att kolla kalendern och se att jag har något att göra varje dag. Jag gillar att jobba mycket och att jobba mot ett mål, spara pengar till exempel. Jag gillar att somna direkt för att jag är riktigt trött på kvällen, det finns inget värre än att ligga och vrida på sig. Nackdelarna är väl när det blir allt för glest mellan gångerna då man träffar kompisarna. Eller när jag omöjligen kan hålla mig vaken offentligt. Eller när jag inte orkar och hinner göra alla de där sakerna jag borde göra...

Nej nu är det sovtid.